Trafficking utanför de europeiska gränserna

Det Sydafrikanska parlamentet har fortfarande inte godkänt den detaljerade lag om människohandel som togs fram redan 2003. Kritiska röster hävdar gärna att trafficking inte är ett problem i landet, trots återkommande bevis på motsatsen.
Men under 2011 har det skett en utveckling som tycks positiv, även om den sker långsammare än önskat. Ett antal fall av människohandel har lett till åtal i Sydafrikanska domstolar.
Adina dos Santos är ett exempel på ett åtal som lett till en fällande dom.

I juli 2011 dömdes dos Santos till livstids fängelse i Pretoria. Kvinnan hade gjort sig skyldig till att föra med sig tre flickor, mellan 14 och 17 år gamla från Mocambique, och för att ha tvingat flickorna till prostitution från sitt hus i Moreleta, Pretoria. Tack vare en misstänksam granne inledde polisen spaning på huset. Vid tillslaget fann polisen detaljerade anteckningar om kunder och ankomsttider. Dos Santos dömdes till livstid samt ytterligare ett år, för att ha levt på de pengar hon tjänat på flickorna.

Det här är inte det första åtalet som berör människohandel i Sydafrika, men fällande domar är mycket ovanliga. Straffet skiljer sig också nämnvärt från de böter som normalt tilldelats de åtalade.
Sydafrika har fortfarande en lång väg att gå i sitt arbete med människohandel. Debatten är ofta onyanserad och problemet förminskas ofta, gärna baserat på att det saknas statistik om hur omfattande människohandeln är. Bristen på en övergripande lagstiftning med tillräckliga straffsatser är också ett problem, som i sig bidrar till bristen på statistik.
Åtalet mot Adina dos Santos ger ändå hopp om att det finns krafter i Sydafrika som tar människohandeln på allvar, och som strävar i rätt riktning.

/Stella Rössborn