Sweet Lolita drar samband mellan olika typer av unfair sex

Kiki Sehlstedts debutroman Sweet Lolita, utgiven av Piratförlaget 2018, är en deckare som behandlar sexuell exploatering, och därmed det vi kallar för unfair sex. Dess titel refererar till en klädstil inom en japansk subkultur med samma namn, ett flickaktigt oskuldsfullt mode som sexualiseras av berättelsens förövare.

Boken låter sin läsare följa fyra berättelser som alla är berörda av det brott som utgörs av sexuell exploatering. Tre av dessa är ursprungligen parallella och skildrar var och en livet för historiens huvudpersoner. De vävs under bokens gång samman i vad som även är en påminnelse om vilka fatala konsekvenser sådana brott innebär för offret, särskilt i det fall det är ett barn.

Trettonåriga Matilda upplever sin omgivning som frånvarande. Hon klär emellanåt av sig framför sin webcam i utbyte mot ett par hundringar på swish. Sedan hon upptäckte att hon får mer betalt iklädd det oskuldsfulla lolita-modet klär hon av sig pastellfärgade klänningar omgiven av nallebjörnar bakom den låsta dörren till sitt flickrum. I jakt på kickar, pengar och bekräftelse tillsammans med en ny och ett par år äldre vän blir hennes beteende allt mer risktagande, något som bokens (och verklighetens) gärningsmän gärna utnyttjar.

Läsaren möter även Aida Svantesson, före detta utrikeskorrespondent och sedan 11 månader återigen bosatt i Sverige. Som nuvarande journalist har hon genomfört en granskning av nätpedofiler då hon nås av beskedet om sin systers död. Arbetet med att försöka bearbeta den tragiska nyheten vävs samman med hennes journalistarbete då hon upptäcker samband med systerns forskning som doktorand i kriminologi. I ett påfrestande tillstånd av förnekelse och ständiga upptäckter, där gränsen mellan privata och professionella angelägenheter suddas ut, får Aida hjälp av systerns tidigare handledare från Institution för Kriminologi och Rättsvetenskap vid Stockholms Universitet, Kajan Berglund.

Kajan Berglund, professor i kriminologi, är en karaktär som vi får följa till stor del genom det yttre. Läsaren hålls på avstånd från hennes privatliv, och lär känna henne huvudsakligen  genom professionella prestationer, vardagsrutiner, samarbetet med Aida och några offentliga uttalanden kring fallet. Hon drivs av sina moraliska principer likväl som av sin vilja att ha rätt och bidrar med både expertis och envishet i sin egen och Aidas kamp för rättvisa.

Helt parallellt från detta skildrar en icke namngiven berättare utvecklingen av en destruktiv relation under sina tidiga tonår. Jag-formen i kombination med ett skrivsätt som tycks gräva fram smärtsamma minnen gör detta till en mycket trovärdig och berörande skildring av och kring sexuella övergrepp. Dessa titellösa avsnitt väcker mycket starka känslor och kan därmed stå för en stor del av bokens potential att väcka reaktioner. Avsnitten tar även upp samt problematiserar det faktum att upp till 35% av sexualbrotten begås av en person brottsoffret känner (BRÅ:s nationella trygghetsundersökning 2016). Inom denna kategori av sexualbrott uppskattas även mörkertalet som mycket stort då omständigheterna kring brotten kan vara väldigt känsliga. Under läsningens gång är även det något vi får ta del av genom den anonyma berättarens skildring, vars slut är oerhört tragiskt, men även rymmer lite hopp.

Sweet Lolita är i första hand en deckare, men en deckare som i likhet med RealStars drar samband mellan olika typer av unfair sex. Den sätter fokus på högaktuella frågor kring hur nätet används för att utnyttja människors utsatthet, och därmed utgör kontaktytan mellan offer och förövare. Den låter även det smärtsamma sveket av övergrepp som begås av en närstående sjunka in, och belyser i dessa skildringar offrets trauma. Genom att läsaren får mötet karaktärer som tar sig an ett utredande uppdrag finns även en ambition att behandla berättelsens händelser i ett större sammanhang, vilket tillför ytterligare relevans till boken.

Här hittar du den: