I Labor åker Hanna från Sverige till queerscenen i San Francisco. Efter ett tag börjar hon försörja sig genom att sälja sin kropp. Tyvärr presenterar den annars välgjorda filmen en okritisk syn på prostitution som bidrar till en normalisering av betalda övergrepp och i värsta fall kan fungera som reklam för prostitution som ett accepterat sätt att tjäna stora pengar. Läs mera om filmen i Robert Schencks recension.
Regi: Tove Pils
Världspremiär på Göteborgs Filmfestival 2023
Dokumentär, 96 minuter
Svensk distribution: Folkets Bio
År 2021 hade spelfilmen Pleasure, om den kaliforniska porrindustrin, europeisk premiär på Göteborgs filmfestival. På många sätt är den nu aktuella dokumentären Labor en annorlunda film, men de två filmerna har många likheter också. I båda filmerna reser en ung, svensk kvinna till Kalifornien och säljer sig inom sexindustrin. Pleasure var en välspelad, icke-dömande film med många explicita scener där protagonisten ofta behandlades på ett fruktansvärt sätt. För mig var det uppenbart att de utsatta kvinnorna och männen i Pleasure traumatiserades, men det stora problemet med den filmen var att sexindustrin inte problematiserades alls, vilket resulterade (förvånansvärt nog) i att det blev en normalisering och acceptans av den sexuella exploateringen hos många i publiken.
Labor är, som sagt, en annan typ av film, men liksom Pleasure är Labor både icke-dömande och okritisk till sexindustrin. Det resulterar i en sådan normalisering av prostitution att filmen (är jag rädd) blir rena reklamen för betalda övergrepp, inte minst bland ungvuxna i publiken.
I Labor åker huvudpersonen Hanna ifrån sin partner Emma i Sverige till San Fransiscos queerscen. Snart slår hon följe med Cyd och Chloe, som tar med henne in i ”sexarbetarnas” värld. Att prostitutionen konsekvent kallas för ”sexarbete” är både ett uttryck för personernas (och filmens?) strävan att normalisera den sexuella exploateringen och ett anammande av den rådande amerikanska jargongen. Filmens tre huvudpersoner porträtteras dock på ett mycket ömsint sätt. Hanna förklarar från början att hon kommer att förbli anonym filmen igenom och som en röd tråd genom historien går hennes önskan och starka rädsla för att berätta för föräldrarna i Sverige att hon säljer sin kropp. Dokumentären sträcker sig över en tioårs period och därmed skapar regissören Tove Pil en dynamisk och välberättad film om tre unga personers resa i en svårnavigerad värld.
Som vanligt inom prostitutionen är de stora pengar som Cyd och Chloe tjänar en av de starkaste faktorerna som gör dem beroende av sitt ”sexarbete”. Det är stora summor jämfört med vad deras ”vita jobb” och studier kan dra in. Mot slutet av filmen fortsätter därför båda två på ”deltid” vid sidan av jobb eller studier för att kunna upprätthålla den levnadsstandard de är vana vid i det beryktat dyra San Francisco. Denna normalisering i filmen gör att t ex en ”Sugar Daddy-lösning” tyvärr kan verka acceptabel och rimlig för unga personer i en svensk kontext.
I slutet av filmen håller Cyd en utläggning om svårigheten att skilja frivilligt, lustfyllt sex i sitt fasta förhållande från det som gjorts i ”jobbet”. Cyd hoppas bli med barn i sitt parförhållande och sedan bli porrstjärna och tjäna stora pengar på den eftertraktade kombinationen queer-gravid. Hemsk tanke.