Året är 2010. I Sverige förs en hetlevrad debatt kring prostitutionens vara eller icke vara. Mitt i detta virrvarr av meningsutbyten publicerar Kajsa Ekis Ekman sin debutbok “Varat och varan: Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan”.
Varat och varan är en viktig bok ur flera aspekter. Den är i många avseenden en debattbok som har uppmärksammats, skapat stor diskussion och som fortfarande väcker starka reaktioner hos de som läser den. En del tar emot den med öppna armar, en del förkastar den som en utdraget förvrängd version av verkligheten. Oavsett vilken syn man har på prostitution, människan eller på feminism så är den i högsta grad läsvärd. Alla har en åsikt kring den och kan bidra till att sätta färg på debatten.
Den problematik som Ekis Ekman främst belyser är den uppdelning av människan som uppstår när hen prostituerar sig eller ingår surrogatmödraskap; varat och varan. Varat avser “jaget” medan varan syftar på den tjänst eller produkt som man säljer, i det här fallet den egna kroppen. Förespråkare för prostitution anser att människans förmåga att skilja varat från varan är ett bevis för att hen inte tar någon psykisk skada av varken prostitution eller surrogatmödraskap. Ekis Ekman menar snarare på att detta är ett tillstånd som personen i fråga tvingas försätta sig själv i – dels för att ta avstånd från föreställningen av att sälja sig själv och dels för att, åtminstone i någon utsträckning, rättfärdiga det de gör och utsätts för. Det är inte ovanligt att dessa personer tar avstånd från prostitutionen för att orka med vardagen och inte gå ner sig totalt.
Boken betonar genomgående de prostituerades roll som verkliga offer, samtidigt som de kan vara det subjekt som själva valt att vara i den situation som de befinner sig i. En del försöker måla upp en bild av att de prostituerade är självständiga entreprenörer som idkar seriös yrkesverksamhet. Ekis Ekman pekar dock på att de snarare är anställda av så kallade hallickar som dessvärre bedriver, i många fall legal, verksamhet där de handlar med dessa människors kroppar som varor. På vilket sätt skiljer sig detta från vad vi i folkmun menar med människohandel?
Väljer man nu att se prostitutionen som ett yrke visar studier på att det fysiska våldet är långt högre än vad man skulle tolerera för vilket annat yrke som helst. Av 800 intervjuade prostituerade kvinnor i nio olika länder uppger 89 procent att de skulle lämna sitt yrke om de kunde. 71 procent uppger att de har blivit utsatta för fysiskt våld och 63 procent uppger att de har blivit våldtagna på sitt “arbete”. Få yrkesgrupper kan väl hata sitt jobb så mycket och under omständigheter som dessa ändå fortsätta att gå dit “frivilligt”.
I verkligheten är prostitution och trafficking ofta direkt sammankopplade med varandra. Två typer av människohandel som i de flesta fall sammanfaller med varandra. Där det finns trafficking finns det prostitution och tvärtom. Det spelar ingen roll i vilket sammanhang det är – sex ska alltid vara på lika villkor, vilket det knappast kan vara om den ena parten får betalt för det för att kunna få mat i magen och tak över huvudet.
På Kajsas blogg kan man läsa fler av hennes texter.
Erla Andersson för RealStars
………………………………………………………………………………………………………..
Ta ställning – FOR FAIR SEX och Europa fritt från Trafficking!
