Elle – den typiskt vackert franska skildringen av något som inte är vackert

Jag och min goda vän satt, nästintill ensamma, i en av Hagabions biosalonger och tänkte:
”Det blir inte mer franskt än såhär.”

Elle 
är en film som nog från början är tänkt att skildra maktförhållandet mellan män och kvinnor men som inte riktigt lyckas. Nog är den tänkt att väcka äckel och avsmak, men mest är filmen bara sådär sensuellt vacker som bara franska filmer kan vara.

Huvudpersonen Anne är en hårt arbetande journalist och tvåbarnsmor som skriver en artikel om två unga studenter som istället för att finansiera sina studier med lågt betalda extrajobb tjänar sitt levebröd på att sälja sex om kvällarna. Tjejerna, en fransyska och en polska, är i 20-årsåldern och båda har kommit till Paris med drömmar om ett bättre liv. De är vackra och smarta – och attraherar män ifrån samhällets högre klasser.

Anne, som lever i ett äktenskap där glöden för längesen har verkat slockna, dras med i tjejernas berättelser om sex, glamour och passion. Samtidigt som den världen väcker förundran och förtjusning lämnar tjejernas historier avtryck i Annes eget liv och uppfattning om män i allmänhet och sin egen man i synnerhet:
Och liksom Anne ställer jag och min vän oss frågan: Är alla män kapabla sexköpare?

Jag har tidigare sett, och recenserat, några franska filmer som behandlat just ämnet och det verkar vara mer regel än undantag att miljöerna och människorna ska skildras på sitt allra mest vackra och erotiska sätt.
Tjejerna får lyxiga middagar, vackra klänningar, ja tillochmed exklusiva lägenheter av män som i filmen skildras snarare som hängivna beundrare än som de sexköpare de verkligen är.

Och när Anne ställer den så viktiga frågan: ”Varför?” finns det egentligen bara ett svar filmen verkar ha:
Män köper sex av unga vackra kvinnor för att de inte får vad de behöver i sitt äktenskap.

Och i takt med att denna ”sanning” går upp för Anne börjar hon själv fundera på hur hon ska göra för att hennes egen man inte ska bli en av alla dessa män.
Och när vi vandrar hem genom vårkvällen, jag och min vän, kan jag inte låta bli att vara förbannad över hur diskussionerna om sexuella behov alltid tar avstamp i kvinnans beteende. Oavsett om hon är fru, den andra kvinnan eller den unga studentskan, så är hon inblandad och ansvarig för mannens val (i det här fallet valet att betala för att få utlopp för sina sexuella behov).

Metro publicerade för någon vecka sedan en artikel om ”De som gör människohandeln möjlig”.
I den artikeln hade reportern kartlagt några av alla de 255 män som i fjol åkte fast för att ha köpt sex av kvinnor i trakterna kring Rosenlund i centrala Göteborg. Idag sitter de kvinnorna på ett plan tillbaks till Rumänien medan deras människohandlare väntar på sin dom i Göteborgs tingsrätt.

Och visst, det finns skillnader i både miljöer, pengar och självbestämmande när det gäller de unga studentskorna i filmen och de rumänska tjejerna i Göteborg.
Men vad publiken tillslut, äntligen, lär sig av Elle är att gränserna är suddiga, och att ett förhållande där någon ställs i skuld till någon annan alltid är innebär undergivenhet och stor risk och smärta för denne.

Matilda for RealStars

Ta ställning för FOR FAIR SEX och Europa fritt från Trafficking