Den stora traffickinghärvan i Göteborg

Den 21 september förra hösten kom en dom i en stor prostitutionshärva från Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg. Det är en omfattande dom som bygger på tingsrättsdomen som kom i maj. I denna härva var ett stort antal rumänska unga kvinnor inblandade och sex män som även de var av rumänsk härkomst.

Kvinnornas vittnesmål ger en tragisk bild av en utsatthet. De har också bytts ut och ersatts med nya kvinnor vilket visar hur extremt svår den här typen av verksamhet är att komma åt. Det var också tydligt att det finns mycket rädsla inblandad. En kvinna som verkat som de häktade männens förlängda arm hotade till exempel en utav kvinnorna, vilket framkom i hovrättsdomen. Hallickarna kom ifrån nätverk som både styrs av släktband och vänskapsband. De har också släktingar kvar i hemlandet som finns i samma miljö som en del av offren. Det fanns kopplingar till prostitutions- och bordellverksamhet i Rumänien och att tvång även där använts mot kvinnor. I domen nämns också att prostitutionsverksamheten har var varit transnationell och bedrivits i länder som Danmark, Holland och Italien.

Tingsrättsdomen är i regel bra skriven men tyvärr dyker det upp en del märkliga skrivningar i Hovrättsdomen.

Båda domstolarna har brister i att se det patriarkala mönster som präglar det sammanhang som kvinnorna och männen kommer ifrån men dessa problem blir tydligare i hovrätten. Dessa mönster tar sig uttryck i att det till exempel verkar normaliserat att misshandla kvinnor och att det är män som bestämmer.

Kvinnornas berättelser ger en bild av en erbarmlig tillvaro. Det är fattigdom och utsatthet, det finns bakgrund från barnhem, någon har sålts redan som barn, andra blir gravida och har ensam försörjningsbörda. De luras och hotas. Deras tillvaro på gatan i Göteborg är hård och brutal.

Den psykiska press kvinnorna befinner sig under med hot om repressalier, ovan miljö både under förhör och i rätten och med minnen att bearbeta från tiden på gatan i Göteborg, gör att det är häpnadsväckande starkt att de trots allt klarar att vittna.

Men det skamliga är att hovrätten trots detta väljer att misstänkliggöra kvinnorna bara för att det är fattiga. De skriver ”målsägandena kommer uppenbarligen från fattiga förhållanden” och att ett skadestånd kan innebära ”beaktansvärda skäl till att lämna felaktiga uppgifter”. Det är så man baxnar över att svensk domstol har en sådan brist på förståelse både ur ett maktperspektiv och för hur de traumatiserande upplevelserna påverkat kvinnorna.

Det är inget annat än skamligt och svart på vitt hur svensk rätt ser på kvinnor i prostitution. Hovrätten lindrar också både omfattningen på åtalspunkterna och längden på påföljderna. Det är delvis en olycklig dom och den sänder tyvärr signaler att den mer skarpa ursprungliga domen från tingsrätten inte gäller.

Så trots att Sverige officiellt tar trafficking/prostitution som en allvarlig brottslighet så blir det i praktiken problem när domstolar inte förstår problematiken eller har en okunnig och nedvärderande syn på kvinnor i prostitution.

I förundersökningen framkommer att prostitutionen i Sverige har genererat stora summor pengar som hallickarna har skickat hem. Dessa pengar kommer naturligtvis från svenska mäns plånböcker, män som har köpt sig tillgång till unga kvinnor som stått ute på gatan från 7-tiden på kvällen till 5-6 på morgonen oavsett väder. Männen har idkat könsumgänge med kvinnorna i pissoarer, på kyrkogårdar, i bilar och ibland har de tagit med dem till lägenheter. Ett stort antal sexköpare har också bötfällts. Man kan verkligen fråga sig om det ska stanna vid bötestraff när man utnyttjar kvinnor från ett annat land på det här sättet. Är det tillräckligt avskräckande? Från intervjuer med sexköpande män vet man att det som de fruktar mest är offentlighet. I den här domstolsprocessen har de emellertid kommit lindringt undan. De har inte behövt skylta.

Det är ett problem att rätten tycks lägga den enda skulden på de rumänska männen när skulden borde delas med de svenska köparna. Borde inte de kallas som vittnen? Skulle det inte vara en självklarhet idag att man ser dem som en del i domstolsprocessen och att straffen höjs? För det är ju så, att utan sexköpande män, torskar, får man ingen handel med kvinnor varken från Rumänien eller från någon annanstans.

Detta var precis vad som hände i en rättegång för några år sedan.

2007 kom en dom där i en härva med ryska kvinnor som såldes av landsmän även det i Göteborg. Det skedde via en telefonförmedling och de köpande männen hämtade upp de beställda kvinnorna vid en bensinmack.

Men i rätten vittnade 16 utav de köpande männen. De utgjorde förmodligen bara en bråkdel av de män som köpt kvinnorna, Men de köpande männen, torskarna, fick utgöra levande bevismaterial och stärkte då kvinnornas vittnesmål så att deras berättelser slapp utgöra den enda bevisningen i målet. Männens vittnesmål framstod i all sin skam som både som fantasifulla och patetiska. Men detta hade också en annan effekt, dessa män visades upp och fick synliggöra den delen av sexhandeln som är själva drivkraften, själva motorn som håller verksamheten igång. Det var ovanligt försigkommet av åklagaren och rätten att ta detta beslut. Det borde bildat skola för alla domstolsprocesser rörande människohandel.

Det skedde faktiskt även i en annan härva 2010, också med rumänska kvinnor som då som såldes via nätet i Stockholmstrakten. Även då åtalades ett antal av de köpande männen. Det blev rätt mycket fokus på dem eftersom några var kända namn.

Så frågan är varför man inte använde sig av männen i det som kom att kallas den allra största traffickinghärvan i Sverige? Varför fick inte männen utgöra bevisning? Eller varför anses gatuprostitution som något annorlunda? Här borde verkligen torskarna fått utgöra bevisning på hur hänsynslöst utnyttjade kvinnorna var.

Förutom en avskräckande effekt och att den för torskar nödvändiga anonymiten inte kvarstår, så visas också det faktum att de kommer ifrån alla samhällsklasser och yrken och att de är i olika åldrar. De utgör ett klientel som skiljer sig från annan kriminell våldsrelaterad verksamhet – det är också viktigt att synliggöra.

Nu har det precis avslöjats en bulgarisk härva som ännu befinner sig under utredning. Det har rört sig om kvinnor som sålts via nätet. Kommer man då att använda torskarna som bevismaterial och låta dem vittna i rätten? Det borde vara självklart att så sker.

Läs mer om härvan från 2007

https://traffic.bloggsida.se

Läs mer om härvan från 2010

https://traffic.bloggsida.se
Marie Johansson

Be Sociable, Share!