När sexköp och den svenska sexköpslagen diskuteras nämns ofta argument som bygger på myter. Nedan listar vi sex myter som används för att rättfärdiga sexköp och bemöter dem.
”Att sälja sex är som vilket annat arbete som helst”
Att beskriva prostitution som ”sexarbete” är att dölja det verkliga lidandet och de kränkningar som de flesta utsätts för. I vilket annat yrke skulle det vara accepterat att 60-80 procent blir utsatta för fysiska, verbala och sexuella övergrepp och att dödligheten är 10-40 gånger högre än genomsnittet?
”Prostitution är något frivilligt”
Majoriteten av personer i prostitution befinner sig i en situation av tvång, antingen inre tvång/självskadebeteende eller yttre tvång där någon annan står bakom. Många är ekonomiskt utsatta och cirka 60 procent har utsatts för övergrepp under sin barndom. På sexköpsmarknader och bordeller runt om i världen, även de statligt sanktionerade, säljs personer som utsatts för trafficking.
”Rätten över sin egen kropp”
Argumentet anspelar på ett viktigt förhållningssätt för försvarare av mänskliga rättigheter. Problemet när det gäller prostitution är dock att rätten inte ligger hos den som säljer sex, i majoriteten av alla sexköp ligger makten och kontrollen hos köparen. Många sexköpare uppfattar det inte själva som att de ”bara” köper en ”tjänst”, till exempel vaginalt sex, utan att de köper en människa som de kan göra vad de vill med, ha kontroll över och ibland även förnedra. Sexköparen betalar för rätten till någon annans kropp.
”Män kan inte hejda sin sexualdrift”
Grundtanken är att om mannen inte får utlopp för sin sexualdrift så sker fler våldtäkter och därför måste prostitution finnas. Antagande här är att män drivs av ett okuvligt behov, inte av hjärnan. Mäns sexualdrift beskrivs som ostoppbar, vilket är en kränkning för flertalet män som ses som irrationella personer som utför övergrepp utan att förstå eller kunna stoppa sig själva. Genom att rättfärdiga prostitution som ett accepterat socialt fenomen i samhället för att stilla mäns påstått ohejdbara sexualdrift ”offras” vissa kvinnor för mäns tillfredsställelse.
”Sexköp sker mellan samtyckande vuxna parter och är en privatsak”
Majoriteten av dem som säljer sex började utnyttjas redan som minderåriga och många av de män som köper sex gör det av en yngre kvinna, ibland under 18 år. Att hävda att sexköp är en privatsak tar inte hänsyn till att människor nödvändigtvis inte har samma förhandlingspositioner när det gäller exempelvis social eller ekonomisk ställning. Prostitution bygger på ojämställda och ojämlika relationer och exploatering. Det våld som ofta förekommer kan inte göras till en privatsak. Samhället måste skydda de mest utsatta människorna.
”Sexköpslagen innebär att prostitution blir farligare och måste gå under jord”
Vissa hävdar att den svenska sexköpslagen gör det farligare för personer i prostitution eftersom köparen kriminaliseras och sexköp därmed sker på dolda och osäkra platser. Det är snarare tvärtom, lagen fungerar som ett skydd för personer i prostitution. De som säljer sex kriminaliseras inte och kan därför lättare kontakta polisen och hjälporganisationer. Prostitution kan inte heller gå under jord och ”försvinna”. Om sexköparna kan hitta dit, då kan polisen också det. Många anser även att sexköpslagen gjort det lättare att lämna prostitution, eftersom det inte är kriminellt att sälja sex.