Del 1 – Män som köper sex

3 (1)

 

Män som köper sex 2013 var temat för årets event inför anti-traffickingdagen. För att sammanfatta kvällen lägger vi nu ut en miniserie om vad som diskuterades och vad vi kom fram till. Idag kan du läsa om vem sexköparen är. Finns det något som utmärker honom eller är alla män potentiella torskar?

Del 1 – Män som köper sex
Del 2 – Sexköpslagens betydelse
Del 3 – Hur går vi vidare?

Patrik Cederlöf var kvällens första talare. Han är nationell samordnare mot prostitution och människohandel på Länsstyrelsen. Patrik berättade att sexköparen kan vara vem som helst, att det är en myt att det mest är handikappade och missanpassade män som går till prostituerade. Tvärtom, den typiske sexköparen har ofta familj och ett ”bra” jobb. Men – förutom de yttre karaktärsdragen anser ändå Patrik Cederlöf att det inte är vem som helst som köper sex. Någonting får dessa män att bryta mot normen men det är svårt att definiera just vad.

Patrik berättar att det givetvis också finns kvinnor som köper sex, men att det oftast sker utomlands. I Sverige finns det heller inga registrerade fall av sexköp utförda av kvinnor.

Niclas Järvklo är sekreterare i regeringens utredning om män och jämställdhet berättar att den forskning som finns rörande vilka som köper sex tyvärr endast fångar upp de män som är förändringsbenägna. Alltså de som vill sluta köpa sex. Niclas tror dock inte att alla män är benägna att köpa sex. Det handlar om normer och var man lägger sin gräns. Utomlands förändras ofta en sådan gräns för många (t ex har 80 % av de svenskar som någon gång köpt sex gjort det utomlands). Ofta kan gränsen även förändras i olika gruppsammanhang där andra normer råder.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns en mycket diffus bild av vem sexköparen egentligen är, vilken motivation som ligger till grund. När vi pratar om offer, nu senast i fallet med ”sexsadisten, fotografen”, är media snabba med att benämnda de tjejer som blivit utsatta för övergreppen som ”bekräftelsesökande”. Det är en etikett som ska förklara hur det kom sig att just dessa tjejer hamnade i sadistens våld. Vad som tycks svårare är alltså att kategorisera förövarna. Varför är det så lätt att både avfärda och förklara kvinnliga beteenden med att de är bekräftelsesökande, men så svårt att hitta en endaste gemensam nämnare för de män som kan tänka sig att betala för att förgripa sig på en annan människas kropp? Förvånande var att ordet ”förmåga till empati” inte nämndes någon gång under kvällen.

Ett annat viktigt perspektiv att lyfta är det politiska och ideologiska. Var går vår gräns för kommersialisering? Får man slå mynt av exakt allt? När kroppen används som reklampelare och nästan allt går att köpa sker en förskjutning av gränser – om jag kan köpa nästan allt annat, varför inte också en människa?

Under kvällen nämnde flera i panelen vikten av att normer etableras i ung ålder, att och att det finns också hopp om att vi i och med en ny generation av unga (mer jämställda) män, som dessutom vuxit upp med sexköpslagen, kommer att se en positiv utveckling. Att färre kommer att köpa sex. RealStars hoppas att så är fallet och vill betona att det ställer krav på en kontinuerlig debatt, om kvinnlig/manlig sexualitet och rättigheter i allmänhet och sexköpets konsekvenser i synnerhet.