Robert Schenck, återkommande gästrecensent på RealStars, har nu recenserat Thailandsdrömmar av Renzo Aneröd och Hanna Aneröd. Den thailändska prostitutionen och sexindustrin har en framträdande roll i dokumentärfilmen från 2016.
Din bild av svenska män kanske domineras av jämställdhetsmedvetna, barnvagnsförande, vabbande pappor i Majorna i Göteborg. Och kanske ser du go’a Göteborgsgubbar som en samling joviala, osjälviska män. I så fall kommer Thailandsdrömmar att vidga ditt perspektiv.
Filmmakaren Renzo Aneröd har flera släktingar från Göteborg med arbetarklassbakgrund som under åren lämnat Sverige och åkt till Thailand för att hitta ett nytt och lyckligare liv. Aneröd bestämde sig för flera år sedan för att åka dit och filma och skaffa sig en egen uppfattning om släktingarnas nya tillvaro. I den resulterande filmen möter vi öldrickande män som tycker att prostituerade ”bargirls” och andra thailändska kvinnor är långt överlägsna svenska tjejer som önskar ett eget liv, t o m egna lägenheter.
Männen älskar sitt liv i Thailand och det värsta de vet skulle vara att behöva återvända till Sverige. På ytan är det en reportagefilm som är ickedömande men deras liv i Thailand är grundat på en kvinno- och prostitutionssyn som står i chockerande motsats till allt som RealStars, till exempel, arbetar för.
Filmen ger en realistisk bild av hur det egentligen ligger till med prostitutionen i Thailand och för bartjejerna. Det är ett fruktansvärt destruktivt liv de lever, som för många, inklusive en av filmens huvudpersoner, Sai, slutar i tragedi med depression, droger och fängelse.
Grunderna till prostitutionen i Thailand är desamma som den irländska författaren Rachel Moran skriver om i sin bok Paid For: fattigdom och kemiskt beroende. I Thailandsdrömmar framkommer två ytterligare faktorer: turistindustrin och de västerländska männens chauvinism då ”asiatiska kvinnor” dras över en kam. Filmmakarna presenterar också en mänskligare bild av thailändskor med deras traditionellt starka och kärleksfulla familjeband och deras strävan att leva ett värdigt, modernt och självständigt liv.
Hemkommen från biografen tar jag en titt på filmens hemsida och möts av nio helskärmsfärgfoton på leende män, kvinnor och tjejer i thailändska miljöer utan en enda referens till spriten, barerna eller prostitutionen som alla förekommer flitigt i själva dokumentären. Historierna bakom hemsidans färgglada foton handlar oftast om något mycket mörkare och jag undrar varför filmbolaget gör en sådan, nästan idyllisk, presentation. Kanske vill inte filmteamet avskräcka presumtiv publik med någon enda brutal, realistisk bild? På mig skulle presentationen ha haft en nästan motsatt effekt: vill jag se en film som ger en så ljus bild av prostitution och kvinnoförnedring? Efteråt kan jag dock konstatera att filmen gav mig en mycket nyanserad och lärorik upplevelse.
Det finns en ljusare historia i filmen om en av Aneröds släktingar som hemifrån Sverige hittar sin thailändska fru på internet. Deras svenska kyrkobröllop är ett glädjeämne för hela släkten. Mannen blir en helt annan, lyckligare person, ”befriad” från sin tidigare ensamhet efter skilsmässan. I slutet av filmen är paret lyckligt och frun lär sig svenska och får ett arbete i Göteborg, men att döma av mannens kvinnosyn tidigare i filmen är jag tveksam till hur länge lyckan varar. Jag hoppas i alla fall att det går bra för dem och att deras planer på att återvända till Thailand senare i livet som ett lyckligt par kan bli verklighet.
Att filmen är relevant för RealStars framgår tydligt av Maria Domellöf-Wiks recension i Göteborgs-Posten den 22 mars 2016:
”Dokumentären ger en intim, uppriktig och brutal inblick i dessa parrelationer. Parallellt skildras också cynismen inom den thailändska sexindustrin. Thailändskor ur olika generationer ger sin syn på blandäktenskap och sexturism. Stigs styvdotter har till exempel inget gott att säga om de svenska män hon träffat hittills i livet. Vi möter också hennes 22-åriga kompis Sai, som i dokumentärens inledning fått jobb som barflicka och prostituerar sig för att kunna försörja sin syster, familjen och sina två barn.
Innan filmen är slut har hon dömts till ett fyraårigt fängelsestraff för narkotikabrott. Samtidigt har hennes syster, som den första i släkten, antagits till universitetet och påbörjat en master i ekonomi.”
På filmens hemsida hänvisar man även till en diskussionsfilm som är ”en 50 minuters version för sammanhang där det passar bra att se filmen och ha en kort föreläsning och frågestund efteråt. Filmen handlar om både positiva och negativa sidor av relationer mellan svenska män och thailändska och sydostasiatiska kvinnor. Filmen tar upp fruimport, prostitution, kärlek över gränser samt fördomar mot svensk-thai par…. Filmen är riktad till myndigheter, organisationer, föreningar, kvinno- och mansjourer, universitet, folkhögskolor och andra som är intresserade av dessa frågor.”
På följande webbsida finns utförlig information och prisuppgifter samt även möjlighet att gratis beställa en videolänk för att kolla diskussionsfilmens relevans. Själv har jag bara sett den 90-minuters långa dokumentären recenserad ovan som var mycket minne
svärd och tankeväckande.