Tidigare i år rapporterade RealStars om hemsidan Miss Travel där attraktiva kvinnor kunde få nöjet att vara resekamrater till rika män med alla kostnader betalda. RealStars producerade en videorespons till Miss Travel för att påvisa hur nära relaterat köpandet av mänsklig kontakt och kommersialiseringen av mänsklig kontakt är till köpandet av sexuella tjänster, prostitution, trafficking och en mentalitet som tillåter människohandel.
Strax efter det skrev vi en artikel om dejtingsidan What’s Your Price, där medlemmarna lägger bud och betalar för en dejt, igen för att uppmärksamma kommersialiseringen av mänsklig kontakt.
Tankarna och reflektionerna gällande kommersialiseringen av mänsklig kontakt väcktes igen efter att vi i november läste en artikel i Aftonbladet som rapporterade om ett alternativt och ovanligt sätt att tjäna pengar; att vara proffsmysare. En kvinna i Rochester, New York, tjänar runt 2000 kronor per dag på att mysa med olika män och kvinnor som anser sig vara i behov av mänsklig kontakt. Enligt kvinnan själv så har många av hennes klienter förlorat en närstående och behöver igen få uppleva fysisk närhet.
I artikeln står det också att kvinnan har blivit anklagad för att ägna sig åt prostitution, vilket är ett överdrivet påstående som inte riktigt reflekterar verkligheten. Däremot kan vi fundera över hur vanligt det verkar vara att vi människor ”köper” varandra för en stund. Som resesällskap, för en dejt, eller för fysisk närhet. Hur påverkar detta vår syn på köpandet av sexuella tjänster? Vänjer vi oss vid tanken på att andra människor och deras kroppar är till salu? Blir vi på något vis okänsliga inför det faktum att miljontals kvinnor och barn säljs och smugglas runt världen för att deras kroppar ska säljas vidare till köpare som betalar för sexuella tjänster och stödjer kommersialiseringen av mänskliga varor?
Elin Weiss & Hennie Weiss för RealStars