För de som besökte Stadsmuseet i Stockholm den 16 oktober bjöds på en historisk exposé om hur efterfrågan styrt prostitutionen genom århundradena. Det finns många likheter men också skillnader i synen på de personer, ofta kvinnor som prostituerats och de män som köpt tillgång till kroppar.
I samarbetet mellan Stadsmuseet och Realstars blev det ett kast mellan olika tidsperioder. För nedslagen och berättelserna stod Rebecka Lennartsson, forskare på prostitutionshistoria och Delphine Cartier, sexrådgivare och tidigare styrelsemedlem i Realstars Stockholm. Frågorna kretsade kring vem Ulla Winblad var och hur det såg ut på 1700-talets handel med kroppar? Därefter om hur efterfrågan sett ut genom århundraden, lagstiftningen och de myter som florerar och det motstånd som mobiliserats mot synen på kvinnan som en vara. Malin Roux Johansson, verksamhetschef Realstars ledde samtalen under dagen.
”Vi lär av historien att vi inget lär av historien” Friedrich Hegel.
En röd tråd gick genom dagen att de som befinner sig i prostitution stigmatiserats och har kontrollerats trots utsattheten istället för att få hjälp och stöd. Man har studerat kvinnorna i prostitution och könshandeln har reglementerats genom att kvinnorna har fått utså registrering och tvångsundersökningar för att minska spridning av könssjukdomar.
Detta alltmedan ”grundorsaken” i berättelsen om prostitution och genom århundradena köparen, tillika mannen, har varit näst intill anonym. Så var det på 1700- och 1800-talet och är det än idag. Kvinnor som prostituerades var däremot ökända, deras identitet fanns och finns fortfarande i Sveriges arkiv, men inget om männen.
Sverige har således haft liknande system som länder som Tyskland och Holland där man trott och hoppats att reglementering ska lösa problemen samtidigt som sexköpen får fortgå som något normalt och därmed ökar.
Ett steg att vända på utvecklingen var när Sverige fick den banbrytande sexköpslagen 1999 som för första gången lade skulden på den som nyttjar andra i prostitution. Sverige ser att prostitutionen medför skador för både individen och samhället och är en del av mäns våld mot kvinnor. Samtidigt följer delar av diskursen kvar, det har varit ett lågprioriterat brott som sker det tysta utan ansikte på männen. Och männen vill heller inte att familj och arbetskamrater får reda på det.
Genom historien och samtiden har kvinnor kategoriserats som fina kvinnor eller som ”horor”. De som hamnar i ”hor-kategorin” förlorar i människovärde. Vi vet att ordet är skällsord i många sammanhang idag.
Den första augusti skedde en skärpning av sexköpslagen vilket betyder att gripna för sexköp får genomgå rättegång och förhoppningsvis tillämpas straffet fängelse som ersätter böter i straffskalan.
Det är ett viktigt steg.
1 av 7 män i Sverige har en positiv inställning till att personer köper sex enligt en Sifo-undersökning. De här attityderna och männen finns bland oss, vi har träffat dem. Några gånger har de uttalat och då som offer och vet hur de ska rättfärdiga sina handlingar istället för att se att de begår ett betalt övergrepp.
Myter som omgärdar prostitution kom upp under dagen och vikten av att slå hål på dem och lyssna på prostitutionens överlevare för att inte upprepa samma misstag gång på gång.
Många viktiga punkter belystes i paneldiskussion med Gertrud Åström, tidigare jämställdhetspolitisk utredare; Merly Åsbogård, överlevare; Malin Andersson, socialarbetare och Jacob Flärdh, ordförande för Plattformen mot människohandel. Det var en engagerad diskussion om prostitutionen i Stockholm och Sverige och där även brister synliggjordes och många förslag på förbättringar lyftes fram. Några av dem var behov av bättre bemötande inom sjukvården för utsatta och effektiva exitprograms.
