På 1800-talet avskaffades det lagliga slaveriet. 1900-talet gav rösträtt åt människor över hela världen. Ska 2000-talet bli seklet när prostitutionen förpassas till historiens skräphög? Det hoppas den världsomfattande rörelse som kallas prostitutionsabolitionism och som hade sin fjärde världskongress i Montreal i juni.
4:e världskongressen 2024, Fotograf: Maika Charette
“Som överlevare från prostitution vet vi mycket väl att det inte kommer att finnas någon jämställdhet mellan kvinnor och män så länge män kan använda sina privilegier för att köpa sig tillgång till kvinnors kroppar,” sade öppningstalaren Cherie Jimenez, prostitutionsöverlevare och ordförande för Coalition for the Abolition of Prostitution (CAP International).
Kongressen inleddes med “World Survivors of Prostitution’s March”, där vi deltagare uppmanade regeringar och civilsamhället att erkänna prostitution som en kränkning av mänsklig värdighet, en form av mäns våld mot kvinnor och ett grundläggande hinder för jämställdhet mellan könen. Vi krävde att straffriheten för sexköpare och hallickar omedelbart måste upphöra.
Solen gassade och det gick inte att ta miste på beslutsamheten och optimismen hos de närmare 400 deltagarna som tågade genom Montreals gator. Kraftfulla slagord dominerade marschen, stundtals varvade med inspirerande låtar som Destiny’s Childs ‘Independent Women’ och ‘Survivor’.
Ett slagord som etsade sig fast hos mig var “No more stolen sisters!” skanderat i megafon av April Eve, en kvinna från Kanadas ursprungsbefolkning och prostitutionsöverlevare. Detta slagord lyfter fram den pågående krisen med försvunna och mördade ursprungsbefolkningskvinnor. Hon var iförd färgglada, vackert lapptäcksdekorerade kläder, och denna text prydde även ryggen på hennes jacka.
Plakat med budskap som: “let’s talk about his choice”, “no john is a good john”, “as long as men can buy sex all women have a price”, “prostitution is sold and bought rape”, “le plus vieux mensonge du monde”, och “vos désirs ne sont pas des ordres” fyllde demonstrationståget.
Marschen avslutades vid Marché Bonsecours, en av Montreals mest ikoniska byggnader med en imponerande kupol som krönte taket och gav den en distinkt siluett mot stadens skyline. Här hölls kongressen på andra våningen i rymliga lokaler med stora fönster som släppte in naturligt ljus, vilket skapade en inspirerande atmosfär.
Fotograf: Felicia Womack 2024
Kongressen organiserades av CAP International och är ett hoppfullt exempel på det globala samarbetet bland prostitutionsabolitionister. Den samlade närmare 400 deltagare från över 20 länder, inklusive Sverige som representerades av Saga Brodersen från Inte din Hora, Clara Berglund från Sveriges Kvinnoorganisationer, Meghan Donevan från Talita, Ingrid Bilowich-von Ahn från The ILVA Foundation samt undertecknad från den nystartade organisationen Wake Up Brother.
Strategier för att avskaffa prostitution disskuterades av ledande globala experter, forskare, aktivister, parlamentariker, jurister, författare och socialarbetare. 40 talare och 60 prostitutionsöverlevare delade med sig av sina erfarenheter och sina ansträngningar för att implementera, genomföra och skydda abolitionistisk lagstiftning.
Konferensen innehöll starka vittnesmål från kvinnor som överlevt prostitution och omfattade paneldiskussioner, workshops och utställningar. Bland de mest framstående talarna var Frankrikes jämställdhetsminister Aurore Bergé, som var med på länk från Paris, den kanadensiska senatorn Julie Miville-Dechêne och den internationellt renommerade forskaren Dr. Melissa Farley, som senast 2023 la fram en rapport i Sverige som definierar pornografi som filmad prostitution.
Kerstin Neuhaus från Alliance Nordic Model i Tyskland, berättade om läget i landet inför fotbolls-EM 2024. Stora sportevenemang som detta drar alltid till sig många män som vill köpa sex, vilket leder till en drastisk ökning av trafficking och exploatering av kvinnor. För att motverka detta hade organisationen tryckt röda vykort med texten ‘Red card for sex buyers’ på tre språk. Deltagarna uppmanades att ta en selfie med dessa kort och publicera dem i sina sociala medier för att sprida budskapet.
I en paneldebatt om pornografi redogjorde den amerikanska juridikprofessorn och ikonen Catharine MacKinnon, känd för sitt banbrytande arbete inom feministisk rättsteori och anti-pornografilagstiftning för tio skäl till varför pornografi och prostitution är samma sak. Hon beskrev båda som byggda på vad hon träffande kallar ‘You do what I say-sex’.
Själv har jag under många år följt den modiga colombianska prostitutionsöverlevaren Claudia Quintero, som blivit Colombias ansikte utåt för anti-trafficking-rörelsen och abolition. Jag skrev till henne och bad om ett möte, vilket resulterade i att vi efter en lång kongressdag åt middag tillsammans. Med sprudlande energi berättade Claudia på spanska om sitt liv och hur hon föll offer för den väpnade konflikten som härjat i Colombia under flera decennier. Under över tio år såldes hon i prostitution runt om i landet. Hon har grundat organisationen Fundación Empoderamia som hjälper kvinnor ut ur prostitution och lever nu under skyddad identitet, ständigt följd av två livvakter.
Det mest nedslående jag tog del av under kongressen var workshopen “The United Nations System: Friend or Foe of Women and Girls in Prostitution”, ledd av Taina Bien-Aimé från Coalition Against Trafficking in Women (CATW). Workshopen gav en översikt över hur FN och dess olika organ, som UN Women, samt organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch, ser på sexuell exploatering, prostitutionssystemet och den manliga efterfrågan på det. Det framkom att dessa aktörer genomsyras av “sex work is work”-ideologi och uteslutande använder “sex work”-terminologi.
Mot bakgrund av detta var det särskilt hoppingivande att höra Reem Alsalem från Jordanien, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor och flickor, presentera sin nya rapport A/HRC/56/48. Denna rapport, som tagit tre år att färdigställa, fastslår att prostitution är ett system som i sig innebär våld och bygger på ojämlikhet mellan män och kvinnor. Alsalem betonar, i likhet med MacKinnon och Farley, att pornografi måste ses som filmad prostitution och att den normaliserar systematiskt våld mot kvinnor genom att sudda ut gränserna mellan sex och sexuellt våld.
Hon avfärdar termerna “sex work” och “sex worker” och använder istället termer som “exploitation of women and girls” för att bättre återspegla verkligheten. Hennes FN-rapport bevisar att prostitution utgör ett brott mot mänskligheten och understryker de frågor som behandlades under kongressen. Den uppmanar stater att avskaffa lagar som tillåter utnyttjande av kvinnor och flickor i prostitution och pornografi samt att införa abolitionistisk lagstiftning liknande den svenska modellen.
Kongressen i Montreal var en stor framgång som fyllde oss med förnyad styrka och beslutsamhet. Med den nya FN-rapporten som stöd, vilken vi hoppas kommer att rätta till långvariga missbedömningar hos människorättsorganisationer och regeringar, intensifierar vi nu vår kamp för en värld fri från prostitution. Tills världen erkänner prostitution som det avskyvärda brott mot mänskligheten det är, fortsätter vi att kämpa för varje människas rätt till värdighet och frihet.
Felicia Womack
Grundare av Wake Up Brother
