Om trafficking

Trafficking Trafficking eller människohandel, är precis som det låter, handel med människor. Det handlar om att någon har tvingats, lurats eller hotats i syfte att utnyttjas på olika sätt. Trafficking har ökat under de senaste årtiondena och man brukar tala om vår tids slaveri, med all rätt. Handel med människor är den tredje största formen av organiserad brottslighet, efter handeln med narkotika och vapen. Det är dessutom den snabbast växande brottsliga verksamheten. Enligt den svenska delegationen för mänskliga rättigheter utgörs ungefär 80 % av den totala människohandeln av handel för sexuellt utnyttjande.

Definition av FN

I FN:s Trafficking-protokoll betraktas en person som offer för människohandel när någon missbrukat hennes ställnings sårbarhet i syfte att utnyttja henne. Enligt FN:s definition (Parlermoprotokollet eller FN-protokollet) ska tre kriterier ha uppfyllts:

  • handelsåtgärder krävs i form av exempelvis rekrytering, transport eller inhysning
  • otillbörliga medel, såsom hot, tvång eller vilseledande, ska ha använts
  • offret ska ha rekryterats i utnyttjandesyfte

De länder som har godkänt (ratificerat) protokollet är skyldiga att kriminalisera människohandel. I Sverige kriminaliserades människohandel för sexuella ändamål 2002.

Brott mot mänskliga rättigheter

Enligt Joy Ngozi Ezeilo – Förenta Nationernas speciella rapportör om människohandel – innebär trafficking en grov kränkning av de mänskliga rättigheterna:

“En människa har rätt till frihet, rätt till mänsklig värdighet och rätt att inte hållas i slaveri eller träldom. Erfarenheter världen över visar på att människohandel ofta är relaterad till kränkningar av ett flertal andra grundläggande mänskliga rättigheter, såsom rätt att inte diskrimineras, rätt till personlig säkerhet, rätt att vara fri från tortyr,  omänsklig eller förnedrande behandling, rätt att behandlas lika inför lagen, rätt till skydd för privatliv, rörelsefrihet, informationsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet, rätt att vara fri från tvångsarbete, rätt att åtnjuta rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, rätt till lön, rätt till lika ersättning för arbete av lika värde utan åtskillnad av något slag, rätt att ingå äktenskap, rätt till hälsa, rätt till kroppslig integritet, rätt till reproduktivt självbestämmande och rätt till jämställdhet.”

Hur stort är problemet?

Problemet är globalt, men Europa är den del av världen med flest antal sexslavar per invånare. Hur har det blivit så? Branschen är mycket lönsam och förknippad med små risker. Det är enklare och mindre riskfyllt att transportera människor över landsgränser än vad det är att transportera vapen och droger. Flera länder har en etablerad marknad för prostitution. Lagar som kriminaliserar människohandel för sexuella ändamål är relativt nya i Europa. FN uppskattar att cirka 4 miljoner människor blir traffickerade per år runt om i världen. Cirka 1,2 miljoner av dessa är barn, det vill säga personer under 18 år. Enligt en rapport ifrån FN-organet UNODC genererar handeln med människor i Europa vinster på 23 miljarder kronor om året.

Hur arbetar den svenska sexköpslagen mot trafficking?

Den svenska sexköpslagen antogs 1998 och syftar till att skydda människor som tvingats till att sälja sexuella tjänster. Sverige var det första land i världen att kriminalisera köparen men inte säljaren (den prostituerade). 2009 följde Island och Norge efter. Genom lagen motverkar Sverige efterfrågan på sexuella tjänster vilket minskar behovet av prostituerade. Den svenska modellen är vida känd runtom i världen och tas ofta upp som exempel på en lyckad lagstiftning. Antalet människor som förs in i Sverige för att säljas för sexuella ändamål har radikalt minskat sedan lagen trädde i kraft. Detta för att polisen har legitimitet att ingripa och förhindra köp av sexuella tjänster. Den brottsliga verksamheten blir mindre lönsam i Sverige och dessutom mer riskfylld än i andra delar av Europa. Undersökningar visar också att antalet svenska män som någon gång köpt sexuella tjänster har minskat. Siffran har sedan införandet av sexköpslagen sjunkit från 1 av 8 män till 1 av 12. Bland tyska män är motsvarande siffra 1 av 4. Utbudet styrs av efterfrågan och efterfrågan på köp av sexuella tjänster driver fram trafficking.

Prostitution och trafficking

I de allra flesta av Europas länder är människohandel olagligt, men det är tillåtet att köpa sexuella tjänster av prostituerade. Forskning visar dock att gränsen mellan trafficking och prostitution är ytterst liten;

  • I Holland är det lagligt att driva bordellverksamhet. 80% av kvinnorna som arbetar på bordell i Holland är av Östeuropeiskt ursprung och enligt The International Organization of Immigration förmodade offer för trafficking.
  • I Tyskland, där sexindustrin också är legaliserad, räknar man med att det finns över 400.000 prostituerade. Man uppskattar att fler än hälften av dessa är av utländsk härkomst, främst ifrån fattiga delar i Östeuropa.
  • Den Amsterdam-baserade Child Right Organization uppger att siffrorna av barn i prostitution har ökat från 4000 till 15.000 under exponeringen av det ökända RedLight District. De flesta av dessa barnprostituerade är minderåriga flickor ifrån Nigeria.
  • Enligt en stor internationell undersökning av prostituerade hade 92% någon gång blivit våldtagna. 84 % av dem hade någon gång blivit utsatta för psykiskt och fysiskt våld och hela 72% led av posttraumatisk stress. 98% av de prostituerade var hemlösa och hela 92% uppgav att de ville och skulle lämna prostitutionen om de hade möjlighet.

För mer information

Länkar

Läsvärda böcker

  • Intressant läsning ger Siddharth Karas bok Sextrafficking Inside the business of Modern Slavery. För en kortversion se videoklipp.
  • Claudine Legardinier, redaktör för tidningen Prostitution et societé, har skrivit flera bra böcker.
  • Kajsa Ekis Ekman om prostitution och surrogatmödraskap i Varat och varan
  • Natasja T. & Efron, Vera (2006) Såld. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter
  • Olsson, Hanna (2005) Catrine och rättvisan. Stockholm: Pocky
  • Eek,Louise (2005) Att köpa eller köpas – frihet och makt i sexindustrin. Stockholm: Atlas
  • Eek, Louise (2001) Spelat liv. Stockholm: Atlas