Recension ”Nattstad”

Uppföljaren till ”Skuggans lag” är precis lika omskakande och tung som den första boken. RealStars volontär Julia Bernhardtz har läst Simon Häggströms andra bok ”Nattstad”.

”Nattstad” är en berättelse om män, om mäns behov av makt och kontroll. Precis som i ”Skuggans lag” får vi främst höra om dessa män via de prostituerade kvinnorna, som modigt delar med sig av sina berättelser. Även om man många gånger kan känna vanmakt, hopplöshet och ilska när man läser ”Nattstad” finns här också historier om solidaritet och glädje, som när en kvinna ringer till Häggström för att tala om att det finns en minderårig på gatan eller när får vi får läsa om Lydia och Jasmine, som båda lyckas vända om sina liv.

Där ”Skuggans lag” framför allt koncentrerade sig på Sverige, har uppföljaren tagit in flera perspektiv. Häggström åker till Tyskland, Sveriges raka mostvarighet när det kommer till lagstiftning gällande prostitution, och besöker flera lagliga bordeller. Han noterar att det blir allt vanligare att sexköpare från Sverige åker till Tyskland och köper kvinnor. I ett magstarkt avsnitt citerar han en sexköpares ”recension” av några kvinnor på en av dessa bordeller,  där kvinnorna mer eller mindre beskrivs som varor att använda och sedan kasta bort.

I Rumänien, som Häggström beskriver som Europas största exportör av offer för människohandel, intervjuar han just en människohandlare. De har stött på varandra förut. Häggström och hans kollegor var de som jagade människohandlaren under en längre tid innan han dömdes till flera års fängelse för att ha sålt kvinnor till svenska sexköpare. Intervjun med Andrei (påhittat namn) är ett mångfacetterat och tankeväckande porträtt av en man vars arbete går ut på att tjäna pengar på andra människors lidande.

Det är särskilt en bild som stannar kvar i mig när jag slår igen Häggströms bok: den av en rumänsk flicka som sätter fingrarna i halsen för att kräkas upp den sperma hon fått i sig tidigare under kvällen så att hon kan fortsätta jobba. Den chock, ilska och sorg författaren känner när han ser detta är känslor jag delar när jag läser avsnittet.

”Nattstad” är mycket läsvärd. Det lättillgängliga och medryckande språket borde göra att den når många läsare. Det viktiga ämnet borde få folk att stanna kvar i debatten.

Be Sociable, Share!