”Festivaler – fripass att ta på våra kroppar?” Debattartikel av vår volontär Ernst Adamsson Borg

realstars_logo_thumbSommaren innebär för de allra flesta något alldeles fantastiskt. Studerande får sommarlov och de som arbetar får semester. Tre månader av sol, bad och, som för många är höjdpunkten, festivalbesök. Ett par dagar av himmelrike för de allra flesta. Man njuter av musik, är fri från vardagens måsten och möter nya människor man vanligtvis inte stöter på.

 

Tanken är förstås helt fantastisk. Jag själv är en musiknörd av gigantiska mått och tycker festivalformatet är underbart. Många artister under kort tid, vad kan gå fel? Tyvärr verkar det som att en hel del kan gå väldigt fel. Under året som gått har rapporterna om sexuella ofredanden fullkomligt haglat över polisen, med festivaler som Bråvalla och Putte i Parken högst upp på listan.

 

Teoretiskt sett skulle scenariot kunna vara som följer: En ung tjej, säg någonstans mellan sexton och arton, far iväg med sina vänner till en mellanstor svensk stad för att under ett par dagar se konserter, vara lite berusad utan att behöva oroa sig för att föräldrarna kommer på en och kanske även träffa någon att dela tält med för en natt.

 

Självfallet är det så att underåriga inte ska dricka, men att det händer är inget att sticka under stol med, och i ärlighetens namn lyckas de allra flesta bra med livet trots att några öl slank ner innan det magiska artonde levnadsåret inföll. Det största problemet ligger i att en del av dem som åker iväg på festival för att ha några fantastiskt roliga sommardagar åker därifrån med minnen som de inte absolut inte borde ha. Utan att vara expert på ämnet talar ändå lättillgänglig statistik sitt tydliga språk, det är framförallt unga tjejer som åker hem med minnen av den där snubben som tog sig friheten att ta på deras bröst, rumpa eller annan kroppsdel i publikhavet, utan någon som helst tillåtelse. I vissa fall går det även så långt att en våldtäkt genomförs under en konsert. Inflikas bör självfallet att många av de drabbade är äldre än ovan nämnt och i ett par fall skrämmande nog även väldigt mycket yngre.

 

Att hitta ett svar på varför det ser ut som det gör är en svår uppgift. Polisen hävdar att anmälningarna har ökat, vilket de säkert också har. Att fler anmäler är självfallet en positiv utveckling. Men som med liknande brott är mörkertalet med största sannolikhet högt och den mest intressanta frågan är därför varför dessa brott överhuvudtaget sker i den utsträckning de gör. En del skyller på alkoholen, vilket säkert har en del med saken att göra. Men att plocka bort den blir en svår uppgift, ett bättre alternativ är nog att få folk att förstå att etiketten på ölburken läser: ”Femkommatvåan” och inte ”Fripass att ta på andras kroppar”.

 

Å ena sidan är det självfallet bra att det här problemet under sommaren och hösten lyfts allt mer i media. Men å andra sidan lyser förslagen till förbättring med sin frånvaro. Självfallet är det så att problematiken knappast löses över en natt, men någonstans måste det börja tas tag i.

 

Att peka och tycka att någon annan har ansvaret är en enkel, men ack så värdelös, lösning. Festivalerna själva har ett stort ansvar att se till att ha så bra kontroll de kan över det publikhav som är framför scen och även festivalområdet. Kanske övervakningskameror, men framförallt tror jag på levande verktyg mot dessa brott och det finns garanterat en stor mängd människor som utan tvekan skulle tacka ja till ett uppdrag som ”vaktvolontär” på festivalerna runt om i landet.

 

Polisen har ett ansvar att synas så mycket de bara kan. En uniformerad polis har en stark förmåga att få människor att tänka ett varv till genom att bara synas. Sist men inte minst har även den enskilda festivalbesökaren ett ansvar. Det är lätt att strunta i saker som ser misstänka ut och tänka: ”någon annan tar säkert hand om det där”. Problemet är att alldeles för många tänker så, vilket resulterar i att idioter kan fortsätta deras otillåtna aktiviteter i fred. Finns kunskaper om att göra ingripanden är det för det bästa att göra det, om inte finns en telefon utrustad med kamera i var persons ficka, att ta en bild och gå till polisen är bättre än att inte göra något.

 

 

 

 

 

 

Det är en del. Nästa del är samhället. Samhället är ett ganska brett och lite väl diffust begrepp. Men någonstans även det bästa i sammanhanget. Samhället innefattar exempelvis skolan, där det från tidig ålder måste göras klart att respekt gentemot varandra är en av livets grundbultar. Att ett nej är ett nej bör stå klart. Det kan inte vara en omöjlighet för skolvärlden att undervisa om lika värde från första klass till tredje året i gymnasiet. En kurs med namnet ”Håll händerna i styr” kanske inte är rätt väg, en mer rimlig väg är att få in tänkandet om lika värde i alla skolans ämnen och se till att det efterlevs. Ska vi föreställa världens mest jämställda land är det nog dags att vi sätter lite fart nu.

Be Sociable, Share!