När RealStars frågade mig om jag ville agera modell iklädd de leggings som under 2011 var en del av organisationens kampanj, tvekade jag inte en sekund på att säga ja, trots min kameraskräck. Att få möjligheten att under 2012 vara med och marknadsföra Johanna Brags snygga design i kampen för Fair Sex övervägde all kameraskräck i världen.

Photo-shooten blev så min första uppgift som praktikant hos RealStars och det blev en riktigt bra start. Anna Sigvardsson agerade i äkta modefotograf-anda och Malin Le Roux peppade mig att posa, hoppa, skratta och leka framför kameran.
Tanken var att vi skulle få en bild som framhäver dessa snygga leggings och samtidigt skriker ”Girl Power”.
En bild som andas Fair Sex och som kan vara ett ansikte utåt för det som RealStars står för.
En bild som möjligtvis kan användas för att sälja in produkten till butiker där köparen av den bidrar i kampen mot trafficking.
Jag tycker vi lyckades.

Men nu leker jag inte bara modell, utan mitt namn är Matilda, jag läser min sista termin Medie – och kommunikationsvetenskap på Göteborgs Universitet och praktiserar under våren på RealStars kontor. Mitt engagemang grundar sig dock inte främst i att genomföra min praktikperiod, utan i mina värderingar kring jämställdhet och kvinnors rättigheter och lika värde. För mig är utnyttjandet av kvinnors sexualitet nämligen den värsta formen av kvinnoförtryck.
För mig är prostitution först och främst ett sätt för vissa män att utöva makt över kvinnor.
Det är en uråldrig patriarkalisk ordning som kommer till uttryck i en sådan situation där en kvinna tvingas sälja sin kropp för att det finns män som är beredda att betala.

För mig tar RealStars fasta på det som är orsaken till att trafficking förekommer; efterfrågan av sexuella tjänster och efterfrågan på makt. Därför känns det helt naturligt att ta ställning för Fair Sex och engagera sig i det arbete som RealStars bedriver för att stoppa sexhandeln i Europa.

Om detta och mycket mera kommer jag att blogga om under den närmsta tiden. Tills dess får bilden tala för sig!

/Matilda Reiderstedt for RealStars

Ja, frågan om människohandel är viktig. Det tycker dom av er som valde att skriva under Make Fair Sex Real och som svarat på en enkät där Fair Sex-kampanjen utvärderas. Några menade även att staten/politikerna inte räcker till för att få en förändring.

Här presenterar vi resultatet som ger oss värdefulla tankar för framtiden (svar från 44 personer, flest mellan 15- 25 år och störst andel kvinnor). Stort tack till Erika Bjernhagen Börkén som gjort utvärderingen! Tack också ni som tog er tid att svara i december – mitt i pågående julrusch.

Kampanjen & budskap
Vanligaste var att de som svarat fått fick veta om kampanjen genom sociala medier eller på ”annat” sätt. Det tolkar vi som att kampanjen har spritts på olika sätt såsom ”mun till mun”. Det är också positivt att hela 47 % angav att de hade gjort något för att sprida budskapet. Det gjordes genom att berätta för vänner och bekanta − muntligt, genom sociala medier eller e-post.

Majoriteten av de svarande tyckte att budskapet var tydligt. 80 % tyckte att budskapet var värt en fyra eller femma på en femgradig skala.

Flera tyckte att RealStars kunde använda Facebook mer i kampanjen, att ta in tävlingar och fler uppdateringar. Det kommer vi också göra, och ta hjälp av er för att öka kännedomen om oss och få fler att engagera sig.

Medlemmar
Cirka 40 % skulle kunna tänka sig att bli medlemmar i RealStars. Lika stor andel var frågande och svarade ”kanske”, vilket vi tolkar som att vi skulle behöva informera om vad medlemskap i RealStars innebär.

Handen på hjärtat – under 2011 års kampanjarbete tappade vi lite bort delen med medlemskap. Mer fokus blir det under 2012.

Vi vill få många medlemmar, många som kan vara med och påverka och engagera sig. Demokratin i föreningen stärks och som medlem inbjuds man att delta på årsstämman! Under rubriken ”Engagera dig” finns även länk till föreningens uppdrag under punkten medlemskap. Jag brukar understryka att absolut viktigast är att bidra i arbetet för att stoppa trafficking. Att göra en handling och sprida budskapet vidare!

För alla er som gillar att ”vara bland de första i år” passa på när ni sköter era bankärenden, betala medlemsavgift till RealStars på 106 kronor till Bankgiro: 754-0578. Märk ”Medlemskap”. Skicka också e-mail med namn, adress och vilket kommun du bor i. 600 kr kan du som vill ge ett större bidrag betala in, inklusive företag. Traffickingfrågan behöver medel, mycket medel och större uppmärksamhet! Som medlem bidrar du till det förebyggande arbetet för att förhindra trafficking i Europa.

Till sist, dela med er av idéer för utformning av nästa kampanj. Tack alla ni som hör av er med tips!

Malin för RealStars

I Schweiz är det likt flera andra länder i Europa lagligt med prostitution. Där är det till och med tillåtet att göra reklam för det, det får ske öppet på gatan och det finns bordeller, ungefär som det ser ut i vissa europeiska länder. Men det finns en stor skillnad mellan Schweiz och de flesta andra välutvecklade europeiska länderna med laglig prostitution. I Schweiz är det nämligen lagligt att sälja sex, trots att man är under arton år gammal, vilket med ett mer förklarande ord heter barnprostitution.

Barnprostitution är precis så hemskt som det låter, man köper ett barns kropp för att tillfredsställa sina sexuella behov. Den säljande parten får dock inte vara hur ung som helst, åldersgränsen går vid sexton års ålder, vilket är helt vansinnigt.

En sextonåring har inte gått klart skolan, har inte fått en ärlig chans att göra sina val här i livet men trots det så kan personen bli intvingad i sexindustrin.

Men nu ser det ändå ut som att det är på väg åt rätt håll. Det sista jag läste om denna fråga var på den schweiziska nyhetssajten ”news.ch” och de skrev (18/8 11) att det lagts fram ett lagförslag för att ändra åldersgränsen från sexton till arton.

Trots höjning av den åldersgränsen finns det fortfarande otroligt många problem utöver kärnproblemet prostitution. Enligt nyhetssajten ”swissinfo.ch” har prostitutionen ökat. Våldet inom sexindustrin har också ökat. Det ska enligt hemsidan även finnas upp emot 3000 traffickingoffer i landet, det lär även vara ett stort mörkertal så siffran 3000 bör nog ökas.

Ernst A Borg för RealStars

Whats next? 
Ja, just nu reflekterar vi i RealStars över HUR vi ska få ännu mer genomslag i nästa fair sex kampanj! Uppdraget är viktigt – frågan om fair sex måste lyftas till problemet är löst (så som Ellinor Person skrev som svar på Tre frågor).

Vi har nu börjat planera för nästa kampanj och gör också en utvärdering där flera av er förmodligen svarat på frågor. Tack till er som medverkar och till Erika Bjernhagen som arbetar med utvärderingen.

Att vi skapade och genomförde kampanjen Make Fair Sex Real, är bara det ett storartad jobb, tycker jag (över 1200 röster för fair sex/underskrivna kampanjbrev). En unik insats, troligen var vi den enda organisation som gjorde det möjligt för vanliga människor att direkt påverka alla EU:s medlemsländer.

Att få ett svar från EU-kommisionären Cecilia Malmström, var väntat och viktigt. Här konstateras att vår uppmaning (också upprinnelsen till kampanjen) går längre än vad de beslutat om i det nya EU direktivet angående frågan att kriminalisera köp av sexuella tjänster från offer för människohandel (något som de flesta tror är olagligt och straffbart redan idag). Den nya direktivet, som vi också skrev om i förra blogginlägget, säger att länderna ska överväga denna typ av kriminalisering.

Av svaret från EU framgår att ländernas arbete ska följas upp 2016. Detta är naturligtvis bra men inte tillräckligt. Det kommer sannolikt inte förhindra att fler faller offer för trafficking under kommande åren. För resultat måste man ta tag i problem med efterfrågan och korruptionen.

Vår oro gäller utvecklingen i Europa med högst antal sexslavar per invånare i världen.

Vilka konsekvenser får direktivet för brottsutsatta personer som utnyttjas på otaliga bordeller i Europas storstäder och andra andra platser med mycket människor s k hubbar?

Vi undrar vilka verktyg polisen har för att gå in och skydda offer för människohandel i 
te x Berlin och Amsterdam. Vad blir skillnaden för unga personer (tjejer, killar) som traffickerats och säljs på marknadsplatser för sexhandel i EU-länderna. I Sverige berättar polisen om hur lagen hjälper dem att gripa in där det tidigare inte fanns lagligt stöd.

Vi har pekat på en stor brist i EU:s direktiv kring människohandel. Nästa kampanj blir viktig för att upplysa och få EU-länder att ta steg i rätt riktning.

Bidrag gärna med DINA tankar och idéer inför nästa kampanj! malin@realstars.eu eller dela med dig på Facebook!

Svar från EU kommissionär Cecilia Malmström

Malin Roux för RealStars

Det nya direktivet från den 5 april 2011 vill sätta människohandelsoffret i centrum. Medlemsstaterna ska senast den 6 april 2013 ha implementerat direktivet i nationell lagstiftning. I korthet innebär lagen att offren ska få omfattande hjälp och att skyddsåtgärder och straffrättsliga åtgärder ska införas. Tyvärr lämnar direktivet en hel del att önska vad gäller åtgärder för att minska efterfrågan som trots allt är den drivande kraften bakom denna omänskliga handel.

Några punkter ur den nya lagstiftningen (direktivet):

– Stöd till offer för människohandel införs i nationella mekanismer. Syftet är att i tidigt skede identifiera brottsoffer, ge den brottsutsatte hjälp och stöd genom samarbete med stödorganisationer. Andra åtgärder är att ordna en säker bostad, materiellt stöd och nödvändig sjukvård. Vid behov ska även hjälp såsom psykologiskt stöd, rådgivning och tolkning erbjudas.

- Särskild behandling ska iakttas för att skydda människohandelsoffer från sekundär viktimisering, dvs upprepningen av ett trauma som kan uppstå när ett offer möter polisen eller socialtjänsten, m.m. Detta görs genom att undvika onödiga upprepningar av förhör genom att t ex videoinspelningar görs tidigt.

- En gemensam definition av straffbar människohandel och en enhetlig grund för vad som ska anses vara försvårande omständigheter införs. Vidare införs straffrättslig immunitet för människohandelsoffer som ofrivilligt deltagit i brottslig verksamhet.

Enligt direktivet ska hårdare påföljder införas för personer som gör sig skyldiga till människohandel. Minimistraffet blir fem års fängelse för människohandel. Straffet kan dock bli minst tio års fängelse om brottsoffret är ett barn, om brottet har begåtts inom ramen för en kriminell organisation, om grovt våld har använts eller om brottet har inneburit fara för brottsoffrets liv.

Dessutom kan en medlemsstat vidta åtgärder mot en gärningsman som begått ett brott i ett annat land.

- Förslag till åtgärder för att motverka och minska efterfrågan. EU tog upp frågan för diskussion om kriminalisering av den som medvetet köper sex av människohandelsoffer. Sverige har varit drivande i denna fråga. Det slutliga direktivet nöjer sig dock med att hänvisa till utbildningsinsatser och att uppmana medlemsstaterna att överväga möjligheten att införa påföljder för dem som köper sex från en person med vetskap om att personen i fråga är brottsutsatt. EU:s medlemsstater är således inte skyldiga att införa några regler som bestraffar köpare.

Traffickingfrågan och EU-direktivet kan komma att öppnas upp och behandlas på nytt efter två år, det vill säga när man kan se hur resultat blivit av ländernas agerande.

Även om direktivet är ett framsteg lämnar det som sagt en hel del att önska. I Sverige har sexköpslagen visat sig ge resultat som ett verktyg för att motverka trafficking.

I många EU länder har prostitutionen normaliserats och det krävs nya lösningar för att skapa förändringar eller som Albert Einstein uttryckte det.

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.”

Starka krafter vill att handeln fortsätter då trafficking är lukrativt. För att minska efterfrågan krävs en skärpning av lagstiftningen. Först då kan vi se en vändpunkt och där de brottsutsatta får ett verkligt skydd och polisen har verktyg att ingripa där prostitutionen sker, att länderna gemensamt förhindrar att fler människor utsätts för den här typen av kränkningar av människovärdet.

Det blir intressant att se hur många länder som kommer att följa uppmaningen. Klicka på länken här om du vill ta del av Europaparlamentets och Rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel:

Malin Roux och Cindy Bauwens

PS. Nästa inlägg är visar vi svar från EU för kampanjen Make Fair Sex Real….DS

Vi har hört det förut. Hur en kvinna kan utsättas för det vidrigaste, det mest fasansfulla. Och hur männen som begår handlingen slipper undan. Hur kvinnan är den som får ta straffet – skammen.

I krigsföring används just våldtäkt som ett verktyg. Ett skottskadat ben eller en sårad axel lämnar (givetvis fruktansvärda) fysiska spår, men de psykologiska spår som en våldtäkt lämnar är mer effektivt för förövaren. Det vidriga rotar sig ner i själen, och förstör människan inifrån.

– Våldtäkt är varken kulturellt eller sexuellt. Det är kriminellt, sa Margot Wallström under Mänskliga Rättighetsdagarna i Kulturhuset i Stockholm tisdagen 15/11.

Wallström föreläste tillsammans med representanter från Sida och UN Women, om hur kvinnor och även barn behandlas under krig. Det framkommer under föreläsningen att männen som begår brotten ska ställas inför rätta, vilket är svårt eftersom det sällan finns bevis. De kan alltså systematiskt kränka andra individer, utan att få ett straff. Under föreläsningen poängterades också att man även måste arbeta med männen, något jag håller med om.

Båda arbeta med männen som våldtar och den stora massan som inte gör det. Ibland glöms män bort, de som inte begår brott. I krigsdrabbade områden, som vi medborgare i Sverige inte har kontakt med, klumpas män ibland ihop till en massa, ”de onda”.

Att lyfta fram goda förebilder och att arbeta med frågan i offentliga rum, både i länder där krig är i vardag och i Sverige, tror jag är viktigare än att klumpa ihop den där massan.

Elizabeth Granqvist för RealStars

Ernst Adamsson Borg, 18 år och går sista året på Östra reals gymnasium med journalistisk inriktning och skriver om situationen i Tyskland, ett land där trafficking är ett märkbart problem. Earnst främsta intresse är skrivande och debatterande.

Trafficking är ett sådant problem som jag lägger ned mycket tid kring, framförallt för att försöka greppa hur omfattande och hemsk denna människohandel är och självklart göra det jag kan för att upplysa andra människor om denna enorma illegala industri.

Jag har själv många gånger besökt Tyskland, framförallt Berlin och sett hur prostitution öppet sker på gatorna. På gatorna har jag sett sexköpare som genomfört köp mitt ute på gatan, mitt på dagen och det utan att någon på gatan tittat eller reagerat på vad som hänt. Varje gång jag ser detta ställer jag mig frågan:

Anses det verkligen så normalt i Tyskland att ingen ens reagerar eller reflekterar över vad som sker? Efter att jag ställt mig frågan några gånger pratade jag med några av mina tyska vänner om saken. Svaret jag fick löd: ”Va, kan ni inte köpa sex i Sverige?”. Min teori är bekräftad, i Tyskland är det inte konstigt att det går att köpa sex.

Den fråga som senare dyker upp i mitt huvud är då självklart: Ser inte människor problemet med detta? Tvångsprostitution, att kvinnan ses som ett köpbart objekt, trafficking och andra otroligt makabra ting som prostitution medför? Kanske gör de det, men det är absolut inget det talas om.

I landet som just nu är Europas motor finns i dagsläget runt en halv miljon prostituerade, ungefär lika många människor som det bor i hela Göteborg. I och med legaliseringen i Tyskland 2002 var tanken att arbetsvillkoren (om man nu överhuvudtaget kan kalla prostitution för ett arbete, jag skulle benämna det som utnyttjande) för dessa prostituerade skulle förbättras, men enligt undersökningar är det inte mycket som förändrats.

Allt detta talar sitt tydliga språk, att prostitution är lagligt förbättrar inte villkoren för dessa kvinnor, det förenklar snarare illegal verksamhet.

Tyskland har försökt att stoppa både trafficking och tvångsprostitution men man får sällan reda på hur det går. Detta beror till stor del på att tidningar sällan skriver om problemen med prostitution, så debatten får sällan något utrymme, för visst finns det många människor som tycker att det är fel, men tyvärr får dessa människor arbeta i det tysta. Men ett faktum finns det dock, antal dömda brott angående människohandel för sexuella ändamål ökar. Man kan tolka det på flera olika sätt, ett kan vara att det har tillsats mer resurser för att få tag på de som sysslar med människohandel eller så ökar människohandeln.

Om man letar runt lite finns det undersökningar gjorda av grupper som uppmärksammar problemet med trafficking, men tyvärr är det inte så lättillgängligt som det bör vara.

Ernst Adamsson Borg för RealStars

Vi är glada över att få samarbeta med konstnärer i vårt arbete för fair sex. Kasra Alikhani och The New Beauty Council har arbetat fram verk med budskap om fair sex. Dessa verk visades på Röhsska museet under anti-trafficking dagen och under MR-dagarna på Stockholms Kulturhus.

Nu kan vi även presentera en utställning av deras verk här. För att se utställningen klickar du på rubriken ”konst röster” eller länken här.
Här kan du även läsa om konstnärernas tankar kring deras arbete och fair sex. Välkommen in!

Amanda Frövenholt för RealStars

Tre nya frågor till Tove Lifvendahl som är samhällsdebattör och skribent, samt medverkar i SVT:s nyhetspanel. Hon är för närvarande föräldraledig från sin tjänst som kommunikationschef på Svenskt Näringsliv.

1. Vad gör dig lycklig?
Jag glädjs åt mycket och tillåter mig att känna mig lycklig för både stora och små företeelser; min familj som består av en man och två barn – barnen är ju en helt outsinlig källa till rena lyckorus – umgänge med goda vänner, bra möten och samtal med andra människor, naturupplevelser, resor, vackra saker och god mat, att lyckas med något man föresatt sig, bra litteratur, film och musik, blommor, presenter, att skriva, fotografera, hantverka och baka… För att nämna en del.

2. Vad skulle du vilja göra för att göra världen till en bättre plats?

Jag har en del värderingar jag tror tillhör ett gott samhälle, och arbetar för att förändra i den riktningen, både genom mitt arbete och det jag gör som fri skribent och opinionsbildare. Jag går till ett jobb och känner att uppgiften är att göra världen, åtminstone en liten del av den, till ett bättre ställe. För mig är det viktigt att jag kan lägga den motivationen till mitt arbete. Om jag finge vara sådär allsmäktig för en dag, skulle jag nog göra som i den gamla folksagan och låta folk byta jobb och livssituationer med varandra för en dag. Förståelse för andras verklighet är central för att världen ska vara en bra plats att leva på.

3. Vilka utmaningar ser du för att komma åt trafficking och andra uttryck för unfair sex?
Jag tror att både det politiska och det civila samhället behövs. Vi behöver både kunna diskutera resurser till rättsväsende och polis, för att kunna stävja och hantera brott och kriminalitet som förekommer. Men det räcker inte – det handlar också om att hitta kloka sätt att arbeta för att förändra attityder – även mildare ojämlika kulturer utgör medelvärden; det finns alltid en tyngdpunkt i en fråga som man kan försöka förskjuta åt önskat håll. Priset för att utöva övergrepp bör vara så högt att det faktiskt avskräcker. Men jag vill också säga att funnes det någon enkel lösning skulle vi redan ha genomfört den. Det tar tid – och är ett evigt arbete som aldrig når sitt definitiva slut.